Jag önskar att dom bara kunde ta ut....

Ja, så känns det faktiskt ibland. Jag vill inte ligga i en säng längre, jo jag får ju gå och hämta mig mat och idag får jag ju börja vara uppe 2 h fast inte i sträck...

Jag har ju legat inne på förlossningen sen i söndags, känns jobbigt eftersom jag saknar att vara hemma med familjen, ha bra dagar och dåliga dagar. Igår va en dålig dag, mådde inget vidare.
Är visserligen hela tiden trött på att ha ont, och blöda lite till och från, men igår va det väldigt jobbigt.

Lilly har varit inne på besök iaf och det har känts bra, hon va inne i tisdags och igår inte så länge men så jag fick träffa henne lite, i tisdags va hon och Daniel inne och igår va min pappa och Lilly inne.
I måndags kväll ringe Lilly och va så ledsen, hon saknade sin mamma och mamma saknade henne med. Som tur är kan jag boken hon vill höra på kvällen så jag fick läsa en saga för henne.
Det va så jobbigt, för mig med jag kände hur jag hade gråten i halsen och grät nästan samtidigt som jag berättade sagan men inte så hon förstog att jag va ledsen. Min älskade Lilly!

Men som sagt jag vill gärna att h*n kommer ut, jag hoppas att förlossningen startar eller nåt, fast nu kanske det ser lite ljusare ut jag kanske får åka hem om dagen idag går bra.
Hoppas hoppas!

Kram