Ja, det är vad jag måste säga till min älskade bil, dock är jag ju över lycklig för det är bilen jag säger det till och i.te min älskade sambo som satt i bilen.
Torsdag kväll kommer Daniel på en sak han glömt och att han måste lagt den i verkstan, han ska bara åka och hämta den, lugnt tänker jag Lova sov och Lilly skulle just lägga sig. Han åkte tänkte iinte på vad klockan va eller hur länge han va borta men han ringer och berättar då att han velat för 2 älgar som inte ville flytta på sig, han hade hamnat en ea bit ute i skogen men mådde bra. Han hade ringt sin pappa som skulle komma och hämta upp honom... Bilen blev skrot syns ju kanske inte jätte mkt på den men under va det visst mkt att laga och det vill inte försäkringsbolaget för det kostar mer än vad bilen är värd. För mig har dock denna bil ert stort värde. Vi köpte den ca 07 tror jag, och det är "min" bil, Daniel har sin och jag har min, frågar Lilly vilken bil ska vi åka kunde man bara svara mamma eller pappas så visste hon direkt. Och jag har gillat att köra min bil, nä kanske va det inte lika bra acceleration i den som i Forden vi lånar just nu, men jag älskade min bil...
Nu får vi se vad vi köper istället, det blir ingen splitter ny bil nu vi väntar med det men något hittar vi väl alltid som passar in i våran familj, jag vill ha en ny "min/mammas" bil :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar